...inte jag inte, fast matte säger att jag är ett. Denna veckan har min matte varit riktigt arg på mig, varför??? Jo, jag bet av en elsladd till en lampa härom dagen men som tur var hände det inget allvarligt. Usch, vad arg matte var på mig och jag vill helst inte det ska hända igen.

Roligast denna veckan har varit att jag fått träffa den tjusiga tjejen igen samt hennes pappa och bror. Tillsammans med våra mattar åkte vi skidor och vi var sex stycken av min sort och vad vi sprang och hade det kul tillsammans allihopa. Morsan min var ju också med men det var okej för hon busa både med mig och tjejen samt de andra.

Kommande helg börjar tydligen allvaret för mig säger matte.... jag ska på kurs och tjejen ska med och min syster, kan hoppas det blir leka av men känner jag matte rätt så blir det nog inte det utan träning.

En superdag har jag haft, så nöjd och så trött är jag nu.

Jag och matte åkte idag iväg själva och att det skulle bli något spännande och roligt hade jag redan räknat ut. Jag fick träffa Iza igen samt nya hundkompisar och däribland en tjusig münstertjej vid namn Vinna.

Träna skulle vi visst också göra och det blev inkallningsövningar, stopp och apporteringsträning fast jag ville hellre busa och leka.

Efter ett tag gick vi ut på de stora fälten och äntligen fick JAG springa, vad kul det var. Jag fatta ju inte riktigt varför och tyckte mest det var roligt att springa ikapp med alla kompisarna. När matte blåste i pipan så sa hon att jag glömt öronen hemma, undra vad hon mena med det. Det tog en stund men sedan lyssna jag faktiskt riktigt bra på mattes pipa och både kom och stanna när hon blåste. Matte hade hoppats på att vi skulle hitta hare så hon kunde träna STOPP med mig men ack icke. De harar vi såg försvann långt bort över fältet så det ända jag hitta var spåren efter dem.

Den tjusiga münstertjejen ska jag tydligen få träffa till helgen igen men morsan min ska då visst med, usch säger jag, vill träffa henne själv.