Juni-December 2014

Som sagt det sista halvåret av 2014 försvann i en rasande fart känns det så här i efterhand. Juni månad avslutades med klubbens träningsläger där jag var medhjälpare. En oerhört intressant och givande helg både vad gällde samvaro med klubbkompisarna samt att se hundarnas framsteg under helgens träning.

Så blev det äntligen juli och SEMESTER. Vilken sommar vi hade!!! Här blev det lata dagar i solen med bad, husmålning, hundträning samt umgänge med släkt och vänner. I ett snabbt ögonblick så bestämde jag mig för att starta Wicke på bruksgrenarna i Abild och det var ett bra beslut då vi åkte hem med full pott både på vattnet och spåret. Väldigt skönt att kunna lägga den delen åtsidan och fortsätta ägna tiden åt husmålningen hemma. Under juli månad så fyllde även min älskade Loka Alena 10 år!!! Åter igen så funderade jag på hur fort tiden gått, var ju inte länge sedan hon var valp och jag väntade med spänning på att valparna skulle födas. Tur hade jag också då det endast var en liten valp i den kullen och det var Loka Alena.

 

Apportträning med Wicke Mor och son har vattenbus i sjön hemma
Midsommarpromenad i Småland Loka Alena på 10 års dagen

 

Så blev det äntligen augusti och årets höjdpunkt stod för dörren - ripjakt. När det väl var dags att packa efter någon veckas arbete så blev min Loka dålig och fjälljakten fick flyttas fram. Vid veterinärbesöket konstaterades det att Loka hade fått vad de misstänkte ett nackdiskbråck. Riktigt dålig var hon här under två veckors tid och emellanåt trodde jag nog inte att hon skulle bli bra igen.

Vid återbesöket efter två veckors behandling så var hon en helt annan hund, nästan sitt vanliga jag igen. Även veterinären var förvånad över den bättringen som hade skett på fjorton dagar men hade helst ordinerat rehab-träning och inte fjälljakt.

Jag beslöt dock att det blev fjälljakt och under den veckan så byggde Loka upp sina muskler igen. Väldigt försiktig var jag första dagen och tittade noga efter tecken om hon skulle visa hälta men det gjorde hon inte till min stora glädje. Nästan som vanligt fick hon sedan jaga resten av veckan och det var en fröjd att se henne på fjället där hon hittade ripkull efter ripkull. Bästa året på länge var ripjakten 2014. Det var inte bara ripa det fanns mycket av på fjället, ren i mängder hade vi nästan varje dag. Oerhört skönt att se hundarna visa totalt ointresse för dem. I riktigt heta situationer var det Loka som fick jobba då hon inte ens lyfte huvudet för att se på dem. Även Vilma visade total respekt för dem även om hon kunde ta upp dem med skall men släppte så fort hon hörde mig vissla. Första fällning på årets fjälljakt blev en doublé men det var inte jag som gjorde den. Jag har lite att träna på inför nästa års skytte fick jag under veckan erfara. Doublépatronerna ska dock återvinnas men till vad förblir dock en hemlighet än så länge.

Loka och Wicke spanar ut över fjället

 

 Hösten bjöd på mycket såsom fältträning, skogsfågeljakt och en trevlig tjejhelg på Kätabo gård med hundträning och fågeljakt. Jaktprov blev det för Wickes del, två stycken och båda gångerna till pris. För hans del var det första starterna i ÖKL och trots att det endast blev andra pris så är jag nöjd med honom. Dagen efter första provstarten i ÖKL så upptäckte jag dock att han skadat sig och det fick bli ett veterinärbesök för att få honom sydd under magen. Skadan gjorde att jag fick stryka honom ifrån vårt ordinarie prov i Halland och istället så startade vi på ett särskilt prov i Tidaholm. Mest spännande den dagen var när han hittade en hare som han stod för men respekterade. Kan säga att pulsen var hög med tanke på hans mammas alla harresor genom tiderna.

I november så utökades min flock då Wickes syster Whitney flyttade hem till oss. Whitney är ännu ett oskrivet blad och vad det kommer att bli av den damen kommer 2015 att få utvisa.

December blev nog den lugnaste månaden med familjemys på julafton ihop med barn, sambos och sju monster, långa promenader med bus i snön och som avslutning nyårsfirande.

 

Wicke står för fågel på Tubbetorp Skogsfågeljakt i Småland
Nytt sätt att stå för fågel... sittandes Jaktprov med wicke
Höstpromenad i Härskogen Julfirande med Linda och sju monster
Alleborgens Whitney Wicke och Whitney har bus i snön

 

24 december 2014

Oj, tiden gick från sommar till jul och otroligt fort har det gått. En liten uppdatering om vad som hänt det senaste halvåret kommer innan nyår men idag vill jag och hundarna önska er alla en riktigt God Jul.

jul2014.jpg


18 juni 2014

Sommar, sommar, sommar... en hel årstid försvann med vad det gäller uppdatering. En årstid som varit innehållsrik både vad gäller hundar och hemmaaktiviteter. Tyvärr började våren med att Vilma blev dålig igen efter sin operation och fick tillbringa ytterligare ett dygn på djurklinik men nu en annan. Den här gången hade hon rester kvar ifrån sin bukhinneinflammation samt kraftig förstoppning. Nu äntligen är hon frisk och sitt forna jag igen. Vår resa med hennes operation och allt där omkring har dock gjort att jag tagit ett beslut att göra en skrivelse till första kliniken samt en anmälan till ansvarsnämnden. Det blev mycket onödigt lidande på grund av att de inte tog hennes symptom vid de olika tillfällena på allvar, därför vill jag undvara att någon annan råkar ut för en liknande händelse.  I Vilmas fall kan jag tacka min egen hunderfarenhet att jag fortfarande har tre hundar i min flock, hade jag gått på de råd jag fått så hade det varit en hund mindre hos mig idag, tyvärr.

Under våren så har vi hunnit med klubbens årsmöte, utställning och apporttävling. På utställningen var vi endast åskådare men på apporttävlingen fick alla tre visa vad de gick för. Oerhört nöjd var jag över Vilmas resultat med tanke på hennes kondition efter operationen, hon valde att bärga hem de tyngsta apportvilten såsom räv och kanadagås. Hon blev dock besegrad av morsan sin som var ett strå vassare och fick dela på vinsten ihop med två andra. Det är oerhört kul att se hur Loka går från klarhet till klarhet, en arbetsmaskin som man verkligen kan lita på trots hennes ålder. Även på klubbens KM på fält visade hon framfötterna dock räckte konditionen inte till fullt ut till någon placering. Extra kul på fältet hade Wicke då han hittade fasaner och då var det slut för våran del men det var med ett skratt jag såg på honom. Äntligen har han börjat springa och hoppas det kommer att bli än mer när han nu känner att han kan efter sin operation med knäskadan.

Hundträning har också hunnits med några helger. Började lite smått med att vi var några som bestämde att vi skulle börja träna för sommarens prov i bruksgrenarna och har så även fortsatt. En helg hyrde vi in Joakim och Linda Andersson som har jakthundsdressyr.se och då blev det träning av kontaktövningar, apportträning, avance och uppflogsträning med visionsripa. Några av förarna den dagen fick sig en tankeställare om ledarskap och vad det innebär. Min Wicke tyckte att visionsriporna var oerhört intressanta och fattade stånd så fort de gick iväg.

På hemmafronten har hundarna fått jobba med att hjälpa till att apportera in vinterns kommande ved. Inte mer än rätt, ska man ligga på puffen framför brasan till vintern så får man jobba lite för det.

Härnäst väntar träningshelg med klubben, eftersöksprov och semester!!! Ska bli oerhört skönt med semester och lata dagar med hundarna. Inte helt lata då det lär bli en del träning samt husmålning.


midsommar2014.jpg


Vilma bärgat hem räven på klubbens apporttävlingApport... då kan man bära mer än viltGenomgång på träning med Joakim Andersson på jakthundsdressyrMatte vart tog den vägen???



20 februari 2014

Stort GRATTIS säger jag idag till alla valpar ifrån V-kullen som idag fyller 6 år. Tiden har verkligen gått fort. Är så glad att min Vilma är med denna dag då det var nära att utgången kunde blivit något annat i samband med komplikationerna som uppstod vid hennes livmoderinflammation. Nu är hon sitt glada och busiga jag igen och ska såsmåningom få börja rusa av sig i skog och mark igen.

Vilma 6 år


11 februari 2014

Oj vad tiden går fort... redan inne på andra månaden på 2014 och dåligt med uppdatering har det varit trots att året börjat med både glada och tråkiga händelser. Ibland går tiden för fort när det är mycket man vill hinna med. Det har varit husrenovering, parningsplanering, många och långa hundpromenader samt utställningsbesök.


Linda och Vanni på MyDog2014

Året inleddes som alltid med MyDog och i år var det bara dotter Linda med sin Vanni (Alleborgens Vanilla) som ställde ut både fredagen och lördagen. Fredagen fick jag själv tillbringa på arbetet men fick ett sms av dottern som gjorde mig tårögd, hennes Vanni fick på fredagen sitt första CERT samt RESERV-CACIB.

På lördagen var jag och Wicke på plats för att se så att halvsystra hans även skötte sig denna dagen och det gjorde hon med bravur. Lördagens resultat blev ett andra CERT, CACIB samt BIR och även denna dagen fick Linda sin mamma samt hejarklacken tårögda.


Sista dagen i januari skulle tillbringats på skogsfågeljakt men ibland blir det ändrade planer.

På torsdagen insjuknade min Vilma i vad jag misstänkte var livmoderinflammation. Tyvärr stämde min misstanke som jag fick bekräftad på kliniken på torsdagskvällen. Vilma blev inlagd med dropp och skulle opereras på morgonen dagen efter. Tyvärr så drog hennes operation ut på tiden då kliniken hade mycket att göra så hon blev istället inte opererad förrän på kvällen. Fredagen blev för mig en dag i väntan och oro innan beskedet kom ifrån veterinären att allt hade gått bra. Inflammationen satt i ett av hornen till livmodern.

Prognosen var att hon skulle få gå hem snabbt då de tyckte att hon var i så god kondition så redan dagen efter hämtade jag hem henne. Tyckte dock att det var en väldigt lågmäld Vilma som mötte mig när jag kom till kliniken för att hämta henne och svaret kom på måndagen; feber, bleka slemhinnor och ingen aptit. Så det var bara att köra in henne igen. Väl inne på kliniken så gick det nästan inte att tappa henne på blod för provtagning men tillslut så kom det tillräckligt. Provsvaren visade att hon fått en lokal bukhinneinflammation som komplikation efter operationen. Ytterligare två nätter på kliniken blev det för Vilmas del. Hon var rejält dålig och jag kan nog tacka hennes fysik innan operationen för att hon klarade av detta.

Nu är hon på väg tillbaka igen och stygnen ska tas bort på fredag. Sedan hoppas jag bara på att allt fortsätter att gå i rätt riktning. En dålig Vilma är en riktigt dålig hund för hon är inte den som ger sig i första taget vare sig då det gäller när hon är sjuk eller jakt.


I och med hennes operation så finns det tyvärr inte längre några planer på valpar. Vilma skulle parats med en dansk hane och parningen var godkänd i båda länderna. Enormt ledsamt är det som hänt då min tanke var att en tikvalp även skulle bott kvar här.


En Vilma som gärna ville kramas med matte när hon äntligen fick åka hem

Vila hemma i soffan tycker Vilma är skönt



 
stäng