2009 - ett aktivt år
Utställning
Vi började året 2009 med att deltaga på MyDog i Gbg och med var både Loka, valparna Vanni och Vilma. Loka fick här sitt första CERT och blev BIM på lördagens utställning. Att få ett CERT gjorde att jag plötsligt blev lite intresserad av att kanske pröva på några fler utställningar och andra certet kom sedan till min stora förvåning på vår riksutställning i Herrfallet dit jag och dottern åkt. Jag var så där halvintresserad först att vara med men tänkte att jag aldrig varit på en riksutställningen så det blir nog kul och en erfarenhet rikare. En trevlig helg fick vi med kompisar och härligt försommarväder då det var 25 grader varmt på kvällen. Tredje och sista certet som sedan behövdes för championate
t fick vi sista helgen i juni på SKK-Borås utställningen. Vår första champion fick vi nu då vi sedan tidigare hade jaktmeriterna som krävdes för ett svenskt utställningschampionat. En väldigt glad matte svävade på moln hem och väl hemkommen firades det senare på kvällen med att dricka 22-årigt rödvin, ett vin som har en egen historia.
I slutet av 90-talet fick jag för prestationer med min dåvarande münster en flaska Münsterländervin av en vän och han i sin tur hade fått ett antal flaskor ifrån dansk münsterländerklubb. Jag sa att den flaskan ska jag spara till den dagen jag får min första champion och det gick ända till 2009. Korken på flaskan var stämplad mars 1987 så det var en chansning på hur det skulle smaka. Förvarat längst in i mörka skåpet samt liggande så var det en helt otrolig färg på vinet och smakade även förträffligt.
Träning
Första helgen i mars var vi ett gäng kompisar som började träna inför vad som komma skulle till hösten med jakt och jaktprov. Vi var små münstrar, stor münstrar och vorsteh och tränade alltifrån vanlig lydnadsträning, apportering till släpspår. Det blev ett antal timmar de lördagar vi träffades och alltid var grillen igång och sköttes av grillmästarn själv. För att få lite variation och bra tips och råd på vår träning så bjöd vi in Annika Varga-Olsson till en av våra träningar. Annika utbildar ledarhundar och är även ägare till hanhunden som är pappa till våra valpar. När Annika var hos oss så arbetade vi på hund och förarrelationen med olika övningar samt apporteringsträning. Väldigt nyttiga råd fick vi av Annika och alla var väldigt nöjda.
Andra helgen i mars hade jag tillsammans med Robin Morgan som har Münsterhusets kennel bokat fältträning för våra valpköpare på Källesjö gård i Skåne. Från våra respektive valpkullar så kom hälften av varje kull så sammanlagt var vi åtta ekipage samt kompisen Åse med Russell som deltog. Vi tränade fältsök och fågelsituationer med Patrik Sjöström som instruktör. Konstruktiv kritik fick varje ekipage på sitt fältsök samt vad man skulle tänka vidare på. Denna helg kände dock jag att något hade hänt med Vilma och det började tidigare i veckan innan vi åkte till Skåne. Från att ha varit väldigt lydig så blev hon utan öron. Vilma och jag tillbringade helgen med passivitetsträning och iakttog när alla andra reste fågel. Fältsöket var vi med på och hon jobbade bra men fågelsituationerna fick hon avstå ifrån. Varför Vilma blivit så stökig fick jag sedan svar på när måndagkvällen kom, hon hade börjat att löpa för andra gången. Jag är väldigt glad så här i efterhand att jag tog beslutet med passivitetsträning istället för att skynda på henne och bråka med fågelsituationerna. När Vilma hade löpt färdigt så tränade vi på våra rapphöns igen och då fungerade hon som vanligt och det var jättekul att se. Av egen erfarenhet så vet jag att man ibland vill mycket men samtidigt har man mycket igen om man ibland kan bromsa sig och se problemen från ett annat håll. Skynda långsamt, ibland behöver vissa saker tid för att mogna.
|
|
Under våren gick även jag och Vilma kurs hos Anders Landin. Jag har även tidigare tränat hos Anders med Loka samt haft valpträffar med första kullen hos honom. Anders är suverän som instruktör, hård men rättvis. Har man tränat dåligt så får man också tåla att ta kritiken att man slarvat. Även här hade jag och Vilma vid ett tillfälle olika åsikter om hur saker skulle göras. Egentligen var det inte Vilmas fel utan helt mitt eget då jag ville för mycket. Jag har hela tiden sagt att jag ska enbart träna för unghundsklass och hade så gjort denna dagen. Allt hade fungerat bra och jag var nöjd. Första helgen i maj var detta kan jag vidare nämna, precis när lite vårvärme börjat visa sig. Naturligtvis skulle jag stannat vid vad vi gjort under dagen men kände när andra började prata om att de skulle träna lite svårare vatten att varför inte, jag prövar med Vilma. Jag fick dock bita i det sura äpplet och ta konsekvenserna av det hela, resultatet visar nedanstående film och jag kan bara säga att det var inte VARMT.
|
| Vad jag inte visste när jag slängde av mig kläderna och hoppade i var att det hela blev filmat av träningskompisen Mikael Danielsson men jag bjuder på mitt vårdopp. KALLT kan jag bara säga att det var och det kom jag på efter tre simtag men då kunde jag ju inte vända utan fick ju fullfölja det jag påbörjat. Frusen ändå in till ben och märg var jag dock senare på kvällen men i efterhand kan jag säga att det var värt uppoffringen. Senare på sommaren hemma hos oss så tränade vi öppenklass vatten med skott vilket Vilma fixade så med andra ord träning ger färdighet. Fältträning inför Riksprovet blev det även i ett av Skånes stora betfält för mig, dottern och några av träningskompisarna. Det var en väldig nyttig träning då varken Vilma eller Vanni tidigare gått i betor så det tog en liten stund innan de kom på hur man bäst planerade upp söket för att ha kraft kvar till att söka hela fältet. Nästan nytt var det också med att söka efter fasan då vi tidigare mest haft rapphöns. En hel del stötar blev det innan fågel-situationerna fick riktig form med ett fast bra stånd. |
Prov
Det började med bruksgrenarna julimånad i Abild där jag fick se mig slagen av dottern och Vanni. Både på vattnet och spåret så fick Linda och Vanni fullpott. Inte nog med det de blev även bästa unghund i både spår och vatten. Jättekul då Linda aldrig startat något eftersöksprov innan och inte heller tränat hund. Jag och Vilma missade en pinne på spåret men jag var helnöjd ändå och fann ingen anledning till att göra om bruksgrenarna inför höstens fältprov. Jag och Loka fick däremot starta om våra bruksgrenar och gjorde det på Hunneberg och inte heller här blev jag nöjd med vårt resultat utan det fick bli några starter till. Det var som alla sa det skulle bara jävlas när det var prov men inte på träning och anledningen är nog tyvärr mina tävlingsnerver som spökar emellanåt.
Öland blev första fältprovet och enbart för Vilmas del då Loka fortfarande löpte. Vi startade på ett av mina favoritområden på lördagen och Vilma avslutade dagen med att ta ett första pris i unghundsklass.
 |  | Näst kommande prov var Riksprovet som gick av stapeln i Skåne och både för mig och dottern var det premiär att starta ett Riksprov. För dotterns del var det premiär att överhuvudtaget starta ett helt jaktprov och samtidigt göra det på ett Riksprov. Ett mycket trevligt och väl organiserat prov var riksprovet men tyvärr gick ingen av våra unghundar till pris. För Vilmas del blev det ingen godkänd fågelsituation utan tyvärr bara stöt i medvind men respekt inför fågel och för Vannis del så blev det ingen fågel alls. Ett minne fick dock både mor och dotter med trevlig samvaro och ett helt suveränt boende på Frostavallen, trevligt umgänge med hundkompisar och många erfarenheter rikare. Planer smides på hotellrummet mellan mor och dotter inför framtiden och vad det är får framtiden utvisa. |
Efter Riksprovet så var det dags för Loka att starta prov och tillsammans med Åse och hennes Russell så åktes det till Boxholm. Det började si sådär med vårt boende men det löste sig tillslut. Tyvärr gick väl inte Loka till det pris jag hoppats på men jag var väldigt nöjd med helgen ändå. Lördagen fick Loka ingen godkänd fågelsituation fast hon hittade fågel men min partner hittade även samtidigt och var snabbare på att anmäla. Det straffar sig att vara för långsam ibland så istället fick jag kalla av Loka från ståndet och partnern fick sin fågelsituation. Surt när man även kan se med blotta ögat att hon har fågel framför näsan men istället så blev det fasan fälld för Loka på söndagen och det räckte till ett andra pris i elitklass.
Planerna vidare var att vi skulle starta på lokalavdelningens sista prov för säsongen men det blev inställt så vi ordnade två särskilda prov själva efter att jag frågat Lokas uppfödare Tomas och Ingrid Olofsson om vi kunde få vara på deras marker. På lördagen så startade vi med Vanni och Loka. Linda och Vanni fick äntligen sitt första pris på ett jaktprov och det resulterade i ett andra pris, suveränt bra jobbat. Själv fick jag och Loka nöja oss med ett andra pris i elitklass då hon i fågelsituationen gjorde ett snabbstopp i skottet men sedan blev frestelsen förstor för henne då det låg en fälld fasan på någon meters håll och flaxade. Jag fixar den sa Loka och hämtade den och kom med den.
Inför söndagen hade jag inte riktigt bestämt mig för om jag skulle starta Vilma eller Loka. Jag hade anmält Vilma och bestämde mig tillslut för att det var hon som fick starta. Vilma tog sitt andra första pris i unghundsklass och jag kände mig enormt nöjd efter dagen då jag verkligen kände att hon hela dagen gjort ett suveränt arbete. En bra höst blev det när man tänker till i efterhand då alla tre hundarna faktiskt gick till pris på något prov.
Jakt
Den här hösten har det inte blivit så mycket som man kanske önskat sig då det varit väldigt mycket annat inplanerat men hösten började dock med skogsfågeljakt här hemma. Ingen fågel fälld blev det på premiären men dock fågel på vingarna och det räcker långt och då
framförallt för att det är så roligt att det finns skogsfågel här i söder. Pepsi fick vara med husse på duvjakten och hämta hem fälld fågel, en uppgift hon fixar suveränt. Några dagar senare så blev det den årliga fjälljakten och den började bra med att när vi åkte upp så hade Vilma börjat löpa. I år så skulle Åse med Russell följa med och för hans del blev det ju extra kul med en löptik, trodde vi. Det blev två då även Loka började att löpa första kvällen vi kommit upp. Tyvärr så märktes detta även jaktmässigt på henne men det blev ändå en bra vecka då det i år fanns mer fågel än tidigare. Under tiden jag och Linda varit iväg med Loka och valparna under hösten så har mannen hemma jagat skogsfågel med gammeldamen Pepsi och de funnit en del fågel. Fasanjakt i Falkenberg blev det också en helg och även nu ihop med Åse och Russell. Vi skulle börja dagen med att köra upp änderna i dammen och den som fick äran var Vilma. Upp får hon ett gäng änder och samtidigt går det upp en rapphönskull och strax därefter en hare, mycket hände inom loppet av en minut. Vilma fick apportera fälld and för första gången. Även Linda och Vanni har varit iväg på egen jakt och då i Skåne, gåsjakt närmare bestämt. Vanni tyckte dock första gången att det var något speciellt att apportera gås, luktade konstigt och stor var den också men jag får väl bära hem den ändå tänkte Vanni efter matte Lindas påtryckningar.
Sammantaget är vi ganska nöjda med året som gått, tid för lite mer praktisk jakt hade ju varit önskvärt så det får bli ett mål att prioritera till 2010.
26 december 2009
Snö även på västkusten, känns som det var länge sedan den fanns här på jul. Härligt är det med all den här vita, kalla snön tycker vi och hundarna. Mycket bus blir det nu på skogspromenaderna men även fina poseringar, kanske Vanni övar inför MyDog.
 |  |
| Många hälsningar har vi fått i jul och en av dem kom ifrån Selma med husse Marcus. Selma är ifrån Lokas första kull och bor numera i Stockholm. Selma har hos Marcus verkligen fått visa prov på sina talanger som en allround jakthund. Tillsammans med husse har Selma fått pröva på att jaga allt ifrån fågel till älg. Selma har också fått prova på vildsvin i hägn och husse filmade första kontakten med detta vilt.
|
20 december 2009
Objuden gäst på besök idag och vem var det? Jo, Mickel räv. Idag på morgonen när jag hade utsläpp av våra hästar så blev det från att ha varit ett trivsamt kackel på rapphönsen ute i hagen plötsligt ett väldigt oväsen. Jag tänkte att det är väl dotterns katt som är på besök i hagen och fortsätter med hästarna. Oväsendet hos rapphönsen fortsätter dock så jag tänkte att jag får nog kolla vad som står på. Går ut i hagen men ser ingenting mer än hästar som äter men plötsligt så studsar han upp från ingenstans - Mickel räv. Vi har varit förskonade från hans besök men nu får vi nog göra något åt det om vi ska ha våra rapphöns kvar.
Julen är ju snart här för oss alla och med den kanske familjetraditioner. Hos oss är en sådan efter vårt stallbygge hemma att äta grötfrukost i stallet julaftonsmorgon kl. 7 med vänner och släkt och så även i år. Så sist men inte minst...
12 december 2009
Premiär för vår hemsida. Jag, Catarina har alltid sagt att en hemsida ska jag aldrig göra men vad blev det. Då jag gillar att arbeta med data och kolla läget på internet så hittade jag ett hemsidesprogram och sedan var jag fast. Fel och brister kommer det säkert att finnas då det är första hemsidan för mig men jag hoppas att du som besökare har överseende med det. Välkommen in!
